....och här sitter jag i min ensamhet. Alla snusar och sover så söt. Har precis druckit ur kaffet 0ch läst tidningen, spelat lite wordfeud med Annelen och bytt några ord med henne. Klockan står nu på 07.33 och jag funderar vad jag ska göra...lägga mig igen, gå ner och lägga i en tvätt, måla lite??....hm...tar nog en till kopp kaffe ;-)
Igår kväll så spelade vi spel för hela slanten. Skipbo och barngeni...sen läste Natalie genifrågor till sig själv högt och svarade på dom, så till slut fick jag skavsår i öronen ;-). Hon bara skrattade när jag sa det...hihihi.
Köpte mig 4 pallkragar på Ta till vara häromdagen. nu ska här sättas potatis!! Hade 4 st (pallkragar, inte potatisar) sen förut och dom blir det sallad, rödbetor och lite annat smått och gott i. Så härligt att göra egen sallad och sånt. Bara gå ut i trädgården och plocka. Det är livskvalité på hög nivå.
Ett litet orosmoln har skuggat min vardag ett par dagar nu. Uttryckte mig helt galet i ett mail häromdagen, så jag höll på att råka i luven på flera personer. Tur som var så redde allt upp sig...puh. Hatar sånt där. Det var jag som uttryckte mig klumpigt, det var inte alls menat som det lät och blev ett stort missförstånd, men som sagt, allt reder upp sig till slut =).
På tisdag blir det lön!! Härligt...sista riktiga lönen på ett tag kanske ...=(....usch man har ingen aning om hur mycket man får när man stämplar. Ska nog investera i en ny vårjacka tror jag ....och klippning!!!!! Herregud jag ser ut som jag vet inte vad!!? Nåt som legat bakom en sten i några århundraden...=). Inte klippt mig sen december, så ni kan ju ana hur jag ser ut!!
Om en vecka blir det begravning också...kommer att bli jobbigt, men fint occkså känner jag på mig! Jag skrev ett litet till Minne av Peter i tidningen häromdagen. Det är konstigt när man ser det på pränt, lika som dödsannonser, så blir det så verkligt igen,, men samtidigt så overkligt!....och konstigt.
Nej men Peter han är ju hemma på Kornstigen, jag har bara varit ledig ett tag nu. Två av mina arbetskamrater fanns ju ständigt där också....man kunde ringa när som helst......nu är lägenheten snart tom....alldeles tyst är det där nu....ingen Peter som snusar och sover, ingen kaffebryggare som puttrar, ingen telefon som ringer, inga lönerapporter man ska svära över när man ska fylla i......inga mediciner som ska hämtas ut, ingen farmor som kommer på besök......allt är bara tomt och tyst där på Kornstigen.................=(........team Peter har skingrats! Lösts upp, splittrats, delats upp, finito...aldrig mera........Jag vill INTE att det ska vara så, jag vill inte förstå det, jag vill inte acceptera det.....men jag MÅSTE!!
Nu ska jag dricka mitt kaffe och låta mina tårar droppa ner i koppen, torka mitt snor som rinner och ta tag i den här lördagen......
Tusen kramar till er alla och speciellt mina allra bästa kompisar!!!!
Anneli
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar