......graven idag känns det som...... Vi ska träffas hos Peter och det ska bli så skönt att vara där. Inte varit dit sen i fredags när han lämnade oss. Kommer nog att bli jobbigt, men samtidigt skönt och att man får som ett avslut på det hela. Aldrig aldrig mer ska vi ta hand om Peter...=(....mysa in honom i hans varma goa filt, med vetekudden på nacken och se honom njuta och vara såå avslappnad, medans vi dricker lite kaffe och "gafflar" lite i bakgrunden. Aldrig mera blanda hans medicin, raka hans haka eller vika hans tvätt........=(...snyft...ååååå vad det här är jobbigt!!
Aldrig mera trösta honom när han fått en kramp, skratta åt hans härliga stoooora gäspningar, bli förbannad på den som hällt tvättmedel i sköljmedelskoppen, störa sig på oredan i förrådet.....ALDRIG aldrig mera.....=(.....
Samtidigt är jag såå tacksam att jag fått dom här 14 åren med dom bästa arbetskamrater jag någonsin haft och någonsin kommer att få....JAG ÄLSKAR ER!!!!!!!!!
Vi har hållit ihop i vått och torrt, mot och medgångar, 17 barn har fötts under årens lopp, två pappor har gått bort, en mamma, ett barn, några farmödrar och farfäder, morfäder och andra släktingar, några separationer.......mycket vatten hinner rinna under broarna på 14 år. Några av oss har fallit djupt, men rest oss igen, sökt och fått tröst av varandra....!!
Sist när jag skrev glömde jag av Linda som nu är hemma på mammaledighet. Hon är en underbar vän OCH virrpanna ;-), precis som flera av oss!
Nej nu får klockan bli 15.00 så jag får träffa dom igen!!
Var rädd om dina vänner! Utan dom är du fattig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar