Sen jag skrev alltså. Trodde jag skrev i torsdags. Där ser man vad långt minnet sträcker sig ;-). Ju längre bort från "början" (födelsen) man kommer..ju längre har man till minnet också. Det tar längre och längre tid innan man kommer på saker och ting. Jobbigt, men ofrånkomligt!
Jaha, vad har jag gjort sen sist då? Hm..tur man har en almanacka (läs livlina!) att titta tillbaka i, annars kommer jag knappt ihåg vad jag gjorde igår.
Onsdagen var jag ledig. Gick av dygnsskiftet på morgonen och störtade hem i ilfart, med "psykisk" magsjuka. Efter att ha jobbat med två olika brukare dom senaste tre dagarna, BÅDA med magsjuka! Tagit reda på nedspydda sängkläder, kväljandes så tårarna rann efter kinderna, och varit nära dom ett helt dygn vardera, så mådde jag så fruktansvärt illa. Spyorna åkte jojo i halsen och jag ville bara hem till min säng. Slet upp dörren vid hemkomsten, skrek åt Sanna i källaren: Du får gå ut med hundarna, jag spyr snart!! Slet åt mig en hink och sprang uppför trappan, dök ner i sängen, slängde täcket över huvudet och bara inväntade plågan, näradödenupplevelsen. Det var SÅ fruktansvärt synd om mig så det anar ni inte! Väntade å väntade å väntade....men icke..Efter att ha åmat mig i sängen i fyra timmar, mådde jag plötsligt bättre ?! Hm..ingen magsjuka?! Hallelujah..prisad vare gud! Jag klarade mig...jag! som får magsjuka minst en gång om året, behöver bara läsa om det i tidningen så får jag magsjuka (nu överdrev jag igen, men vaddå;-). Ibland har man tur som en tok =).
Istället för att, som jag trodde, få spendera en dag eller två i sängen så fick jag lite smått och gott gjort. T o m en liten loppisrunda.
På torsdagen fick jag hoppa in extra och jobba förmiddag och efter det blev det en härlig hemmaslapparkväll med lite ditt och datt.
Fredag blev det lite shopping och städning, sen ringde dom från kommunen (dom har ringt som galningar den senaste veckan) måntro alla har magsjuka?, och ville ha mig att jobba dygn, och det tackar man ju inte nej till. Jobbade 16-16 på lördagen. Sanna och Lasse hämtade mig, och så blev vi osams....=(.....Sanna tyckte att vi var dumma i huvudet och vägrade åka med oss...så hon gick hem....jag är faktiskt beredd att hålla med henne. Frågan är bara vem av mig och Lasse som är dummast!? Jag kanske inte är den rätta att svara på den frågan, jag är ju lite partisk ;-). Hahaha...som vanligt i vår familj, så blir vi såå osams, skriker, smäller i dörrar, ska flytta, tål inte varandra osv osv och två timmar senare sitter vi tillsammans i soffan och kollar tv som om inget hänt. Lite störda är vi nog allihopa i den här familjen ;-).
Idag är det jobba dygn igen som gäller. Imorgon blir det hemmapyssel, om det går som jag planerar vill säga....
Näe kram på er nu..å natti natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar