....annan dag har jag hört. Visst låter det hoppfullt tycker jag =). Eller hur tolkar ni texten?
Nu har jag jobbat i dagarna två och allt går sin gilla gång. Det händer saker på jobbet som gör att man funderar på livet, livet efter detta (om det nu finns nåt), döden och annat som vi alla emellanåt funderar på. Vilket djup livet har egentligen och samtidigt så flyktigt och lätt att bara rusa igenom. Vad konstigt det måste kännas när man sen står där vid ändstationen och sista tåget redan har gått och man sitter på perrongen och ser det försvinna som en liten prick i fjärran. Man är ensam fast man har folk runt sig som bara lever vidare och åker på sina "tåg" kors och tvärs, men min biljett gäller inte längre......
Jag undrar om jag då kommer att vara nöjd med mina "resor". Om jag skulle ha tagit ett annat tåg istället? Rest med nån annan? Hoppat av en station tidigare?
Har jag haft tur och fått åka med tåg som inte gått sönder, inte krockat, inte spårat ur??
Det är inte förräns man sitter där på perrongen och blickar i fjärran som man verkligen vet vilket tåg man åkt. Vart man stiger på någonstans vet man alltid, men var man stiger av, eller när, eller OM, det vet man aldrig förräns efteråt.
Jag hoppas då att jag är nöjd med mina avgångar, färder, mål osv. Det är i alla fall försent att hoppa på ett annat.....
Men ojoj...så djupt det där blev då.......fast det är lite så jag känner just nu! =(
Om du missar tåget....ta ett annat så fort du bara kan....det är såå j...a tråkigt att sitta på perrongen och vänta.......
Älskar er alla!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar